Up side down....

Den här veckan har jag vart aktiv med allt vad träning heter.. Jag har tränat på gymmet, gått ner till stan ( 5 km), spelat bandy med konståkningsskridskor bland proffs, vilket gick sådär..., och vart ute och gått morgonpromenader. Men igår när jag skulle ställa mig på vågen och kika så blev jag förvånad då den visade att jag gått upp typ tre kilon. Jag trodde vi var vänner- min våg och jag. Men tydligen visar den tecken på uppror, jag tror det är dags för en ny mer pålitlig våg inom kort. Detta fungerar ju inte längre. Man kan ju inte gå upp en massa kilon när man håller på o tränar för att gå ner i vikt!

Jag har känt mig riktigt bitter dom senaste dagarna. Idag har jag försökt komma på vad felet är. Jag tror det är många faktorer som spelar in denna gången. Tänker inte nämna några här eftersom de tankarna hör hemma i min dagbok, men jag har inte känt igen mig själv. Jag brukar alltid vara den glada som får med folk på saker och som får folk på bättre humör. Men nu är det jag som behöver allt det där stödet. Jag känner mig inte alls som jag brukar, känner mig olustigt nere såhär när våren kommer och när man dessutom träffat en som är kanoners!

Världen är allt bra upp och ner ibland...