Sista två dagarna i Hunnebostrand

Jepp det är sant. På söndag åker jag och mor upp till Karlstad igen. Sommaren har gått rätt fort ändå, men jag har inte känt mig som ett barn med sommarlov som bara längtar till sommaren och ogillar skarpt när skolan ska sätta igång igen. Jag är tvärt om, ville inte att våren skulle ta slut och är överglad att hösten snart infaller.

Förhösten är nog den bästa perioden jag vet. När alla andra börjar bli deppiga p.g.a. mörkret ute, då blir jag glad. Det är så vackra färger ute- rött, orange, gult, brunt och grönt. Dessutom luktar det friskt och lite rök från någon som eldar i sin kamin. Man kan gå en promenad på eftermiddagen iklädd en mysig varm stickad tröja och en burrig mysig halsduk/sjal utan att det varken ser dumt ut eller att man fryser. Efter den underbara promenaden med nära och kära eller alldeles alena, går man hem, tänder några ljus, gömmer sig under en filt och läser en bra bok i värmen. mmm Underbart med höst! Och vem vet, kanske äter man en god äpple- och lingonkaka med vaniljsås till..






En annan sak som kommer med sensommaren är alla kräftkalas som folk ska ha. Jag sitter på konsum, i Hunnebostrand, på västkusten, där det finns gott om kräftor att tillgå, och säljer fucking kinesiska och turkiska insjökräftor till folk som inte förstår bättre än att käka kräftor som åkt världen runt (gånger tre) med allt vad det innebär, för att få några jävla insjökräftor. Why?!?! Det finns ju fina salta stora röda(när dom e kokta naturligtvis!) härliga havskräftor mitt framför näsan på dom.

I couldn´t help but wonder: Is our desperate need for small chinese/turkish cancers worth the long lasting health for our fantastic and beautiful world?!


På tal om- jag såg sista avsnittet av sex and the city igår. Började snyfta minst fyra gånger vid olika tillfällen. Det är så känsligt, fint och rörande. Man blir så kär!